Vad händer vid en vårdnadstvist?

När föräldrar inte kan komma överens i en vårdnadstvist kan domstolen avgöra vem som ska ha vårdnaden om barnet. Domstolen utgår då alltid från vad som är bäst för barnet, inte vad som känns mest rättvist för föräldrarna.

I svensk rätt är utgångspunkten att gemensam vårdnad ofta är bäst för barnet. I vissa situationer fungerar dock inte ett gemensamt ansvar. Då kan domstolen besluta att en av föräldrarna ska ha ensam vårdnad.

Det viktigaste för domstolen är därför att barnet får en trygg och stabil situation.

När kan gemensam vårdnad upplösas?

Domstolen kan upplösa den gemensamma vårdnaden om samarbetet mellan föräldrarna fungerar så dåligt att det påverkar barnet negativt.

Det kan exempelvis handla om:

• Djupa och långvariga konflikter
• Svårigheter att fatta viktiga beslut om barnet
• Bristande samarbete kring barnets vardag
• Situationer där barnet hamnar mitt i konflikten

Om båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad måste domstolen dessutom besluta om ensam vårdnad för en av föräldrarna.

Domstolen bedömer alltid varje situation individuellt och ser till barnets behov och trygghet.

Hur bedömer domstolen vem som är mest lämplig?

Det är inte alltid enkelt att avgöra vilken förälder som är mest lämplig som vårdnadshavare. Därför använder domstolen ofta samarbetssamtal och vårdnadsutredningar för att få en tydligare bild av situationen.

En lämplig vårdnadshavare ska kunna:

• Ge barnet trygghet och stabilitet
• Ta ansvar för barnets omsorg
• Samarbeta kring barnet
• Sätta barnets behov före konflikten

Domstolen tittar dessutom på hur föräldrarna agerar under själva vårdnadsprocessen.

När kan en förälder anses olämplig som vårdnadshavare?

Vissa omständigheter väger särskilt tungt när domstolen bedömer om en förälder är olämplig som vårdnadshavare.

Det kan exempelvis handla om:

• Våld eller hot inom familjen
• Bristande omsorgsförmåga
• Missbruk
• Psykisk ohälsa som påverkar föräldraförmågan
• Riskfyllda miljöer för barnet
• Att en förälder för bort eller håller kvar barnet olovligt

Om det finns en konkret risk för att barnet kan fara illa tar domstolen detta på stort allvar.

Dessutom är det viktigt att föräldrar deltar i processen på ett korrekt sätt. En förälder behöver därför komma till möten med socialtjänsten samt delta vid domstolens förhandlingar och sammanträden.

Att utebli kan i vissa fall påverka domstolens bedömning negativt.

Vad är umgängessabotage?

Barn har normalt rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Därför har vårdnadshavaren ett ansvar att möjliggöra umgänge med den andra föräldern.

En förälder som motverkar barnets kontakt med den andra föräldern kan anses agera olämpligt.

Umgängessabotage kan exempelvis innebära att en förälder:

• Förhindrar planerade träffar
• Inte svarar på samtal eller meddelanden
• Vägrar lämna ut barnet vid umgänge
• Talar illa om den andra föräldern inför barnet

Även mer indirekta handlingar kan påverka barnets relation till den andra föräldern negativt.

Domstolen ser ofta allvarligt på umgängessabotage eftersom barnet normalt mår bäst av en fungerande relation med båda sina föräldrar.

När kan umgänge begränsas?

I vissa situationer kan umgänge innebära en risk för barnet. Då kan den ansvariga föräldern behöva verka för andra former av kontakt i stället för vanligt umgänge.

Det kan exempelvis handla om:

• Umgänge tillsammans med en anhörig
• Umgänge med stödperson
• Telefonsamtal
• Videosamtal

Domstolen gör alltid en individuell bedömning utifrån barnets bästa och säkerhet.

Juridisk hjälp vid vårdnadstvist

En vårdnadstvist kan dessutom innebära både känslomässiga och ekonomiska påfrestningar. Om du vill läsa mer om kostnader i en vårdnadstvist kan du läsa vår tidigare artikel om vad en vårdnadstvist kostar och vem som betalar.

Vi arbetar alltid med fokus på barnets bästa och hjälper dig att förstå dina rättigheter och skyldigheter.